Oslo..
Yeah.
då hade man landat i oslo igen - børjar kænna mig allt mer hemma hær.
sitter på centralen och væntar på att staden ska vakna.
har precis luskat ut hur jag ska ta mig till bårdar. av nån konstig anledning blir det førsta gången jag tar trikken hær!
helt sinnessjukt hur trøtt man kan vara efter en icke-sovande-natt på bussen.
trodde inte det var møjligt att vara såhær trøtt.
førhoppnignsvis ær det inget som inte lite kul dansklasser kan råda bot på.
kl 12 hade jag tænkt mig en jazzklass før benji schwimmer till å børja med.
tjiho.
nu ska jag slæpa mig bort å unna mig lite frulle till å børja med. stærka kroppen lite... =)
på fredag ska jag till jess (yay!) efter en galen dag infør stones på jobbet.. (hurr!).
toudels.
Resor och livsval...
Resor
Inatt - Oslo.
Fredag - Stockholm.
Om två veckor - Köpenhamn. I fyra månader!
Whii.
Inatt - Oslo.
Fredag - Stockholm.
Om två veckor - Köpenhamn. I fyra månader!
Whii.
Köpenhamn på fredag!
Åker ner över dagen till Köpenhamn på fredag.
Ska bli kul och lite spännande.
Uppdaterar längre fram om mitt purpose i Danmarks huvudstad.
Helgen innbär jobb, och därefter hoppas jag komma iväg till Oslo för lite workshops på Bårdar. Laszlo Mezaros, Bill Hastings och Benji Schwimmer är bara några namn av de grymma pedagoger som visar sig där närmaste veckorna...
Måste bara få lite boende bekräftat!
Men nu är det dags att nana, ska upp imorgon och träna med K och M innan jobbet.
Ska bli kul och lite spännande.
Uppdaterar längre fram om mitt purpose i Danmarks huvudstad.
Helgen innbär jobb, och därefter hoppas jag komma iväg till Oslo för lite workshops på Bårdar. Laszlo Mezaros, Bill Hastings och Benji Schwimmer är bara några namn av de grymma pedagoger som visar sig där närmaste veckorna...
Måste bara få lite boende bekräftat!
Men nu är det dags att nana, ska upp imorgon och träna med K och M innan jobbet.
Jag tror.
Att jag gjort bort mig.
Gjort nåt dumt.
Nåt jag kommer ångra.
Time will tell.
Gjort nåt dumt.
Nåt jag kommer ångra.
Time will tell.
Kvinnligt drag... ?
Jag undrar varför det ligger i så många tjejers natur att tro det bästa om vissa män?
Jag syftar mitt påstående på två kvinnliga drag;
tänk situationerna:
1) En tjej har en killkompis som är en klassisk 'player' (inte bara sån som har one nights, märk väl, utan en sådan som spelar ut tjejer mot varandra). Måhända känner hon också nån form av attraktion till denna vän (som allra oftast..).
Hur kommer det sig då att hon försvarar killens beteende med "han kommer lugna sig så fort han bara hittar en tjej han faller för".
Vilken tjej som medsyster står egentligen och ser på när ens vän sårar tjejer runtomkring sig?
Är det konkurrensen till andra tjejer som inte tillåter henne att säga ifrån? Risken att han aldrig ska upptäcka att det är just hon som är den rätta - hon som sak frälsa honom att inse att han vill hålla sig till henne, och endast henne?
Playande killar borde få en stor stekpanna i skallen av en vän, för att inse att vad de sysslar med är fel.
Jag har gjort det. Jag vet. Jag borde ha fått en stor stekpanna i skallen jag med - då hade kanske tankeprocessen gått snabbare så jag kunde insett att jag borde lagt av långt innan jag gjorde det.
2) Kille, bekant bedrar sin flickvän upprepade gånger. Denna flickvän råkar vara en vän.
Hur kan man inte reagera? Killen kommer inte att 'växa ur det', som så många verkar förklara det hela för sig själva med.
Hur jag kom att tänka på detta är ett ännu större mysterium...
Vill även påpeka att jag självklart inte drar alla tjejer över en kam, men under min uppväxt har detta trots allt varit väldigt tydliga drag hos många tjejbekanta - stundtals även hos mig själv - kanske är, fortfarande - sitter inte i nån liknande situation just nu, så jag vet inte om de känslorna skulle komma upp.
Sen överväger jag också om det är ett beteende som faller bort i och med att man hittar trygghet i sig själv och sin plats i samhället/ umgängeskretsen?
Vad tror ni? Är det någon annan som känner igen dessa tankar? Reflektioner på dem?
Jag syftar mitt påstående på två kvinnliga drag;
tänk situationerna:
1) En tjej har en killkompis som är en klassisk 'player' (inte bara sån som har one nights, märk väl, utan en sådan som spelar ut tjejer mot varandra). Måhända känner hon också nån form av attraktion till denna vän (som allra oftast..).
Hur kommer det sig då att hon försvarar killens beteende med "han kommer lugna sig så fort han bara hittar en tjej han faller för".
Vilken tjej som medsyster står egentligen och ser på när ens vän sårar tjejer runtomkring sig?
Är det konkurrensen till andra tjejer som inte tillåter henne att säga ifrån? Risken att han aldrig ska upptäcka att det är just hon som är den rätta - hon som sak frälsa honom att inse att han vill hålla sig till henne, och endast henne?
Playande killar borde få en stor stekpanna i skallen av en vän, för att inse att vad de sysslar med är fel.
Jag har gjort det. Jag vet. Jag borde ha fått en stor stekpanna i skallen jag med - då hade kanske tankeprocessen gått snabbare så jag kunde insett att jag borde lagt av långt innan jag gjorde det.
2) Kille, bekant bedrar sin flickvän upprepade gånger. Denna flickvän råkar vara en vän.
Hur kan man inte reagera? Killen kommer inte att 'växa ur det', som så många verkar förklara det hela för sig själva med.
Hur jag kom att tänka på detta är ett ännu större mysterium...
Vill även påpeka att jag självklart inte drar alla tjejer över en kam, men under min uppväxt har detta trots allt varit väldigt tydliga drag hos många tjejbekanta - stundtals även hos mig själv - kanske är, fortfarande - sitter inte i nån liknande situation just nu, så jag vet inte om de känslorna skulle komma upp.
Sen överväger jag också om det är ett beteende som faller bort i och med att man hittar trygghet i sig själv och sin plats i samhället/ umgängeskretsen?
Vad tror ni? Är det någon annan som känner igen dessa tankar? Reflektioner på dem?
YAY!
Min M är hemma!!!!!!!
Lunch och skvaller imorgon!
Whiiie!
Lunch och skvaller imorgon!
Whiiie!
A lot on my mind...
...har haft en hel del att älta/klura på senaste dagarna.
Tack och lov hinner man inte tänka så mkt på jobbet.
Skrev faktiskt en dikt för första gången på många år häromdagen.
Hade glömt hur skönt och befriande det kunde vara att uttrycka sig genom en penna.
Handlar nog om att jag inte dansat speciellt mkt nu senaste tiden och inte riktigt uttryckt mig på det sättet...?
Idag har jag i alla fall klarat av femton timmar på jobbet (tjoho liksom!) och inte alls tänkt mer än på mina gäster och andra helt otroligt ickedjupa saker!
Wunderbar!
Dags att sova snart dock känner jag.
Måste bara ta mig hem med.
Tack och lov hinner man inte tänka så mkt på jobbet.
Skrev faktiskt en dikt för första gången på många år häromdagen.
Hade glömt hur skönt och befriande det kunde vara att uttrycka sig genom en penna.
Handlar nog om att jag inte dansat speciellt mkt nu senaste tiden och inte riktigt uttryckt mig på det sättet...?
Idag har jag i alla fall klarat av femton timmar på jobbet (tjoho liksom!) och inte alls tänkt mer än på mina gäster och andra helt otroligt ickedjupa saker!
Wunderbar!
Dags att sova snart dock känner jag.
Måste bara ta mig hem med.