i år julhetsvägrar jag. igen.

mörkret är så himla mysigt.
det är nedräkning till jul och julskylt i hela stan.
i och med detta är det lätt att trissa upp sig i ett himla tempo. så även jag.

det finns ett bra recept för att bryta detdär mönstret. lyssna på bob carlisle - christmas shoes.
den låten får mig att tänka efter både en och tre gånger på det överkonsummerande samhälle vi lever i.

inte det att jag ogillar att spendera, men jag spenderar nog hellre på att baka och pyssla ihop grejer med/åt vänner och familj, än att spendera på dyra prylar.
själv har jag en present jag aldrig kommer glömma. helt "obetydlig" för omvärlden, måhända. men elin som jag idag inte har nån kontakt med, gav mig, på min artonårsdag en liten lerfigur som skulle representera mig.
riktig hårdrockstjejfigur. :)
dels kommer den alltid påminna mig om henne, men också om hur omvärlden såg mig när jag var arton år gammal... ovärderligt!
så elin, skulle du nånsin läsa detta. tack!


ur Christmas Shoes:

Sir, I want to buy these shoes for my Mama, please
It's Christmas Eve and these shoes are just her size
Could you hurry, sir, Daddy says there's not much time
You see she's been sick for quite a while
And I know these shoes would make her smile
And I want her to look beautiful if Mama meets Jesus tonight


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits