Mitt i veckan-vända till Stockholm.
Trots att jag älskar Göteborg, så är det ibland så himla skönt att åka härifrån.
När man då råkar vara jobbledig tre dagar på raken känns det som en synd att inte utnyttja detta för att utforska Svea rike lite extra.
Inte för att jag aldig varit i Stockholm förr, men ändå...
Tänkt och genomfört så sammanstrålade jag och T på stationen på onsdag morgon.
T, ganska mycket i sista sekund efter ett missförstånd via sms.
Resan upp gick på nolltid tack vare mitt utomordentligt underhållande sällskap, och det trots att dubbeldäckartågen krånglar som vanligt.
Väl i storstan tog vi en vända på stan, innan jag skulle träffa fröknarna J och SM för att bege oss ut i storstan och klättra på hustak och vrida kroppen ur led i gamla stentrappor.
Trots att svetten rann om oss alla måste jag säga att jag hade utomordentligt skoj.
Måhända är det lite extra kul när man har en exhibitionistisk ådra i sig, som bara älskar uppmärksamheten man får när man går med en extrem make up, skitläcker hairdo, klänning och klackar, samt ett glatt följe kånkandes på stora väskor! Haha.
Som bonus på det hela lärde jag ju känna två fantastiskt coola och roliga brudar.
Måste göras om.
Efter vi lekt klart fick jag skjuts upp till Danderyds sjukhus där jag tog bussen vidare mot bushen. Kom fram mitt i natten, och D mötte upp på stationen. Glädje i hela kroppen. Fantastiskt hur mycket man kan sakna någon ibland. Trots att vi inte setts på "evigheter" så blir det som med alla gamla nära och kära - det känns som att man aldrig varit ifrån varandra. Skönt.
Trist att behöva åka morgonen därpå, men Göteborg ska väl också få en fair share av mina lediga dagar.
Träffade T på centralstationen, hoppade på tåget, som förövrigt blivit utbytt mot ett X2000 då dubbeldäckarna fått värmeslag och tillåtit AC:n att dö, så de mätt upp 55 grader, som tågvädarna gång på gång påpekade.
Aningens försenade kom vi hem till stan, varpå jag och mina blåsbeklädda fötter stapplade oss hem för att käka iskalla jordgubbar med yoghurt (finns det nåt som går ner lättare i värmen än jordgubbar eller vattenmelon? tror inte det...).
Idag har det varit för varmt för att ens orka lyfta ett finger, vilket har resulterat i att mina storslagna städ-planer inte alls blivit realiserade.
Istället har jag protestdegat på soffan.
Imorrn är det dock full fart igen. Work work work...
Men där har vi AC iaf.
När man då råkar vara jobbledig tre dagar på raken känns det som en synd att inte utnyttja detta för att utforska Svea rike lite extra.
Inte för att jag aldig varit i Stockholm förr, men ändå...
Tänkt och genomfört så sammanstrålade jag och T på stationen på onsdag morgon.
T, ganska mycket i sista sekund efter ett missförstånd via sms.
Resan upp gick på nolltid tack vare mitt utomordentligt underhållande sällskap, och det trots att dubbeldäckartågen krånglar som vanligt.
Väl i storstan tog vi en vända på stan, innan jag skulle träffa fröknarna J och SM för att bege oss ut i storstan och klättra på hustak och vrida kroppen ur led i gamla stentrappor.
Trots att svetten rann om oss alla måste jag säga att jag hade utomordentligt skoj.
Måhända är det lite extra kul när man har en exhibitionistisk ådra i sig, som bara älskar uppmärksamheten man får när man går med en extrem make up, skitläcker hairdo, klänning och klackar, samt ett glatt följe kånkandes på stora väskor! Haha.
Som bonus på det hela lärde jag ju känna två fantastiskt coola och roliga brudar.
Måste göras om.
Efter vi lekt klart fick jag skjuts upp till Danderyds sjukhus där jag tog bussen vidare mot bushen. Kom fram mitt i natten, och D mötte upp på stationen. Glädje i hela kroppen. Fantastiskt hur mycket man kan sakna någon ibland. Trots att vi inte setts på "evigheter" så blir det som med alla gamla nära och kära - det känns som att man aldrig varit ifrån varandra. Skönt.
Trist att behöva åka morgonen därpå, men Göteborg ska väl också få en fair share av mina lediga dagar.
Träffade T på centralstationen, hoppade på tåget, som förövrigt blivit utbytt mot ett X2000 då dubbeldäckarna fått värmeslag och tillåtit AC:n att dö, så de mätt upp 55 grader, som tågvädarna gång på gång påpekade.
Aningens försenade kom vi hem till stan, varpå jag och mina blåsbeklädda fötter stapplade oss hem för att käka iskalla jordgubbar med yoghurt (finns det nåt som går ner lättare i värmen än jordgubbar eller vattenmelon? tror inte det...).
Idag har det varit för varmt för att ens orka lyfta ett finger, vilket har resulterat i att mina storslagna städ-planer inte alls blivit realiserade.
Istället har jag protestdegat på soffan.
Imorrn är det dock full fart igen. Work work work...
Men där har vi AC iaf.
Kommentarer:
Trackback