Modern dans och mild misshandel.

    Jag har ingen talang för stepp what so ever. Det är ingen hemlighet.
Lyckades TROTS detta sätta en ny diagonal -hyfsat- åtminstone. Kändes oerhört upplyftande.

    Modernt hade vi också. Var väl kanske inte den bästa lektionen våran klass pressat fram så att säga, men det känns som om vi är inne lite i en kollektiv svacka - livet motar och man räknar ner dagarna till lovet för tillfället.

    eftermiddagen var det inbokat ett besök hos naprapat Johan som tog tillfället i akt att misshandla inte bara mitt onda ben, utan även det andra som jag givetvis kompenserar på.
Denna gången var nog värst av alla hittills. Känns ju lite löjligt att ligga och kvida av smärta åt något som egentligen inte borde göra ont.
Tack gode att man vet att detta gör gott för kroppen.

    Nu har jag precis kommit hem från stan där jag och Maria vandrat lite planlöst runt och pratat - vi är båda för rastlösa för att sätta oss ner på ett fik i lugn och ro. Skitmysigt med höst-Göteborg, men lite väl kallt i längden.

    Imorrn är det till att gå i skola, sen slänga i lite mer färg i håret inför visningen på lördag, och därefter hem och sova så man är pigg vid sådär halv-fem-på-morgonen-snåret på lördag när man måste gå upp.

    Samma gäller för nu. Måste vara pigg imorgon.


                                                      


                                                 "Ensamheten är ett trevligt ställe att besöka,
                                                          men ett dåligt ställe att stanna på."

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits