Cranberryjuiceberoende...
Efter elva signaler på mobilen och en på alarmklockan lyckades jag tillslut släpa mig ur sängen imorse. Piggnade till relativt fort när jag släppte in lite frisk luft i rummet. Hann med bussen i vettig tid och allt. I'm impressed, och det skulle ni också vara om ni kände mig väl.
Skoldagen påbörjades med musikallyssning - ett urplock ur musikalerna "Anything Goes" och "Annie get your gun". Lätt en jättebra klass för min del - jag har så svårt att hitta bra musikallåtar att repa in.
Därpå följde auditionteknik, jazz och balett. Riktigt kul att dansa idag måste jag säga - Ran och Mariana är s inspirerande kvinnor!
Strax ska jag plocka ut en tvätt. Jag hade skjutit på tvätten så länge så nu var det dags.
Har strukit idag också. Duuuktig Paulina.
Men först ska jag ta mig ytterligare ett glas cranberryjuice... bättre än godis.
Imorgon är det sånglektion för Sinikka! Yippie! Detta har jag längtat efter hela sommaren.
På eftermiddagen ska jag ner på möte på Kulturskolan här - träffa den nya sångpedagogen Andrea som kommer att vicka för Sara som jag haft troget i några år nu. Ska bli jättespännande.
Fredagens planer är förutom skolan att gå och kika lite på Cabaret Lorenberg. Mer om det när det blir aktuellt. Nu är det dags för tvätten.
You can't get a man with a gun...
ur Annie get your gun.
Skoldagen påbörjades med musikallyssning - ett urplock ur musikalerna "Anything Goes" och "Annie get your gun". Lätt en jättebra klass för min del - jag har så svårt att hitta bra musikallåtar att repa in.
Därpå följde auditionteknik, jazz och balett. Riktigt kul att dansa idag måste jag säga - Ran och Mariana är s inspirerande kvinnor!
Strax ska jag plocka ut en tvätt. Jag hade skjutit på tvätten så länge så nu var det dags.
Har strukit idag också. Duuuktig Paulina.
Men först ska jag ta mig ytterligare ett glas cranberryjuice... bättre än godis.
Imorgon är det sånglektion för Sinikka! Yippie! Detta har jag längtat efter hela sommaren.
På eftermiddagen ska jag ner på möte på Kulturskolan här - träffa den nya sångpedagogen Andrea som kommer att vicka för Sara som jag haft troget i några år nu. Ska bli jättespännande.
Fredagens planer är förutom skolan att gå och kika lite på Cabaret Lorenberg. Mer om det när det blir aktuellt. Nu är det dags för tvätten.
You can't get a man with a gun...
ur Annie get your gun.
Tisdagstrevnad och Makeupmodell...
Kaos! var det som regerade min första vakna timme idag. Trots att jag var rätt pigg när väckarklockan ringde lyckades jag gosa ner mig i kudden och somna om. Typiskt.
Hysterin när man vaknar och inte har en suck om vad klockan är (alarmklockan står så jag inte kan se den - stressande faktor när man ska somna..) är otrolig. Panikslaget sträcker jag mig efter mobilen och inser att jag har två minuter tills bussen jag planerat att ta ska gå. Jag inser kvickt att jag inte är supermannen. Får bli bussen en kvart senare - måste begränsa mitt taxiåkande - nu är jag student igen. (Jag älskar somrarna - har jag sagt det? Då lever jag flott...)
Lyckas efter förvirring med hopplock av kläder, försök till uppsättning av hårknut till baletten och en yalla och macka på språngmarsch till bussen, hinna med denna endast sjutton minuter efter skutt ur sängen.
Måste vara nytt kvinnligt rekord. (Å andra sidan borde jag nog få avdrag för hur jag såg ut - kan inte varit en vänlig syn på morgonen).
Balett och stepp på skolan, för att sedan knata iväg därifrån och missa kören, all for higher causes.
Eftermiddagen löpte desto mer intressant. Satt som make up-modell för någon form av workshop hos Wella. Superkul. Fick först en "ansiktsskulptering" - dvs. försköning av den man egentligen är... haha.
Fick ett och annat nyttigt tips där i alla fall - inte varje dag man ser proffs jobba.
Därefter kom den intressanta biten -haut couture sminkningen!
Resultatet, som tyvärr inte framgår så bra av det bifogade webcamfotot (min digitalkamera har dött.) bestod av en grund som fick mig att se ut som om jag var gjord av porslin. Lite mer rosa och lätt blänkande.
På detta lades det en turquoise-blå samt ljusblå skugga under ögat som fick "falla" lite neråt, samt blått glitter. Lösögonfransar på undre franskanten och lite rosa kinder och knallrosa, glänsande läppar fick jag också.
Dockan Geisha möter Clockwork Orange.
Helt suverän upplevelse var det i alla fall och det gör jag gärna om.
Allt detta för att jag vägrade klippa av längd från mitt hår...
Aftonen har förflutit i sångpluggandet och titta-på-so-you-think-you-can-dance?: andets tecken (jag har hittat nåt på tv jag tycker är kul !! förutom vänner!! ).
Nu ska jag sova. Annars lär jag väl försova mig imorgon också...
Tänk om jag hade tagit illa upp av de blickar jag fick...
Då hade mitt liv blivit jobbigt.
( Bör kanske nämnas att jag promenerade hem på stan i min HC-sminkning,
ör att kunna fota med webcamen hemma... )
Hysterin när man vaknar och inte har en suck om vad klockan är (alarmklockan står så jag inte kan se den - stressande faktor när man ska somna..) är otrolig. Panikslaget sträcker jag mig efter mobilen och inser att jag har två minuter tills bussen jag planerat att ta ska gå. Jag inser kvickt att jag inte är supermannen. Får bli bussen en kvart senare - måste begränsa mitt taxiåkande - nu är jag student igen. (Jag älskar somrarna - har jag sagt det? Då lever jag flott...)
Lyckas efter förvirring med hopplock av kläder, försök till uppsättning av hårknut till baletten och en yalla och macka på språngmarsch till bussen, hinna med denna endast sjutton minuter efter skutt ur sängen.
Måste vara nytt kvinnligt rekord. (Å andra sidan borde jag nog få avdrag för hur jag såg ut - kan inte varit en vänlig syn på morgonen).
Balett och stepp på skolan, för att sedan knata iväg därifrån och missa kören, all for higher causes.
Eftermiddagen löpte desto mer intressant. Satt som make up-modell för någon form av workshop hos Wella. Superkul. Fick först en "ansiktsskulptering" - dvs. försköning av den man egentligen är... haha.
Fick ett och annat nyttigt tips där i alla fall - inte varje dag man ser proffs jobba.
Därefter kom den intressanta biten -haut couture sminkningen!
Resultatet, som tyvärr inte framgår så bra av det bifogade webcamfotot (min digitalkamera har dött.) bestod av en grund som fick mig att se ut som om jag var gjord av porslin. Lite mer rosa och lätt blänkande.
På detta lades det en turquoise-blå samt ljusblå skugga under ögat som fick "falla" lite neråt, samt blått glitter. Lösögonfransar på undre franskanten och lite rosa kinder och knallrosa, glänsande läppar fick jag också.
Dockan Geisha möter Clockwork Orange.
Helt suverän upplevelse var det i alla fall och det gör jag gärna om.
Allt detta för att jag vägrade klippa av längd från mitt hår...
Aftonen har förflutit i sångpluggandet och titta-på-so-you-think-you-can-dance?: andets tecken (jag har hittat nåt på tv jag tycker är kul !! förutom vänner!! ).
Nu ska jag sova. Annars lär jag väl försova mig imorgon också...
Tänk om jag hade tagit illa upp av de blickar jag fick...
Då hade mitt liv blivit jobbigt.
( Bör kanske nämnas att jag promenerade hem på stan i min HC-sminkning,
ör att kunna fota med webcamen hemma... )
Bored and alone.....
Jag har alltid gått runt och småfnissat för mig själv åt människor som pratar med sig själva när de är ensamma hemma. Lite lustigt och lätt knäppt.
Jag tar tillbaka allt. Även om jag inte börjat prata med mig själv riktigt helt och fullt än, så börjar jag förstå hur enormt enerverande det är att vara omgiven av tystnad hela tiden.
TV är så enormt tråkigt så den kan man ju inte titta på mer än tio minuter åt gången (undantaget är Vänner), och man orkar inte sitta framför datorskärmen hur länge som helst heller, i alla fall inte om man inte har någon som underhåller en på msn.
Alternativet blir att dra på mp3-spelaren på lagom hög volym medan man gör något nyttigt i lägenheten. Men det funkar ju inte efter kl 22 då "nattystnad" ska råda i dessa förbannat lyhörda lägenheter.
(Kan någon säga det till mina grannar?)
För att inte gnälla mer om min ensamhet. (Suck vad jag hatar att vara själv...) så kan jag berätta att jag haft en fantastiskt inspirerande teaterlektion med Eva Edwall idag. Trots att jag har enormt svårt, och antagligen kommer fortsätta ha svårt att greppa Eva, så förstod jag precis vad hon ville nå med dagens övning.
Stämningen i gruppen är dessutom helt fantastisk. I alla fall så känner jag personligen att jag vågar testa, försöka och göra fel - finns det en bättre miljö att lära i ?
Försök annars att ställa dig i ett rum och känna hat mot en stol.. inte det lättaste om du är rädd för att göra bort dig.
Våran grupp "tog livet av" tre stolar idag förresten...
En annan sak jag funderat mycket på som jag pratade med Tottan om igår är den där teorin som bland annat Axelson's Gymnastiska Institut har när det kommer till förskole/skolmassage.
Vi pratade om människors relationer till varandra och hur det kommer sig att vissa människor är mer fysiska än andra. Ni vet, lägga en hand på axeln, omfamna när man möts, pilla bort något på tröjan osv..
Den diskussionen spårade vidare ut i just våran åsikt om att man tar inte i någon
Samtidigt har jag svårt för att ogilla folk.
Dock kan jag även ha svårt att uppfatta om vissa människor upplever det som jobbigt med fysisk beröring - den gränsen om något är ju oklar.
Jag, personligen kan känna mig helt trygg när vissa helt främmande människor rör vid mig, samtidigt som jag kan ogilla att halvbekanta tar mig i armbågen eller lägger en hand på min axel för att exempelvis påkalla min uppmärksamhet.
Jag undrar vad sånt kommer ifrån?
Märkte dessutom att hittills i detta blogginlägget så har jag påbörjat tre stycken med ordet "jag" - talk about ego. Nåja. Enough. Sömn. Har varit helt slut idag.
Tänk om det ändå vore lätt att leva som man lär...
Jag tar tillbaka allt. Även om jag inte börjat prata med mig själv riktigt helt och fullt än, så börjar jag förstå hur enormt enerverande det är att vara omgiven av tystnad hela tiden.
TV är så enormt tråkigt så den kan man ju inte titta på mer än tio minuter åt gången (undantaget är Vänner), och man orkar inte sitta framför datorskärmen hur länge som helst heller, i alla fall inte om man inte har någon som underhåller en på msn.
Alternativet blir att dra på mp3-spelaren på lagom hög volym medan man gör något nyttigt i lägenheten. Men det funkar ju inte efter kl 22 då "nattystnad" ska råda i dessa förbannat lyhörda lägenheter.
(Kan någon säga det till mina grannar?)
För att inte gnälla mer om min ensamhet. (Suck vad jag hatar att vara själv...) så kan jag berätta att jag haft en fantastiskt inspirerande teaterlektion med Eva Edwall idag. Trots att jag har enormt svårt, och antagligen kommer fortsätta ha svårt att greppa Eva, så förstod jag precis vad hon ville nå med dagens övning.
Stämningen i gruppen är dessutom helt fantastisk. I alla fall så känner jag personligen att jag vågar testa, försöka och göra fel - finns det en bättre miljö att lära i ?
Försök annars att ställa dig i ett rum och känna hat mot en stol.. inte det lättaste om du är rädd för att göra bort dig.
Våran grupp "tog livet av" tre stolar idag förresten...
En annan sak jag funderat mycket på som jag pratade med Tottan om igår är den där teorin som bland annat Axelson's Gymnastiska Institut har när det kommer till förskole/skolmassage.
Vi pratade om människors relationer till varandra och hur det kommer sig att vissa människor är mer fysiska än andra. Ni vet, lägga en hand på axeln, omfamna när man möts, pilla bort något på tröjan osv..
Den diskussionen spårade vidare ut i just våran åsikt om att man tar inte i någon
man tycker illa om.
För mig känns det som en blind sanning. Jag har svårt att tänka mig att mer än skaka hand med någon jag ogillar.Samtidigt har jag svårt för att ogilla folk.
Dock kan jag även ha svårt att uppfatta om vissa människor upplever det som jobbigt med fysisk beröring - den gränsen om något är ju oklar.
Jag, personligen kan känna mig helt trygg när vissa helt främmande människor rör vid mig, samtidigt som jag kan ogilla att halvbekanta tar mig i armbågen eller lägger en hand på min axel för att exempelvis påkalla min uppmärksamhet.
Jag undrar vad sånt kommer ifrån?
Märkte dessutom att hittills i detta blogginlägget så har jag påbörjat tre stycken med ordet "jag" - talk about ego. Nåja. Enough. Sömn. Har varit helt slut idag.
Tänk om det ändå vore lätt att leva som man lär...
Spelning, Spöregn och Segstartad Söndag...
Spelningen igår var precis som önskat, men ändå inte. En trip down memory lane allright, men jag måste nog säga att både jag och Rebecca kände oss mer som betraktare av ungdomar som nu lever vårat gamla liv, än att själva ha trillat tillbaka dit.
Det är trots att ganska läskigt när man uppäcker att man är en av få som faktiskt sjunger med i låtar från de tidigare skivorna, men när bandet börjar spela nya singeln "Wild boys" är man inte lika snygg längre - då klår sextonåringarna en på fingrarna.
Allt som allt så var det ändå skamligt skönt att få se killarna live igen. Kändes så jävla rock'n'roll.
Efter ett smärre alkoholintag på Kristinas jobb begav det sig in till centrum med en galen Emma(nuel) till chaufför. Tacka gud och vägverket för säkerhetsbälten.
Vi hade snällt tänkt oss att vi skulle slå oss ner på Bishop's Arms, men tji fick vi, för Bishop's stängde antagligen precis när vi kom in till stan vid tvåtiden. Feel our luck?
För att spä på mer med flyt så började det givetvis ÖSregna när vi är mitt på avenyn - ni vet sånadär vattendroppar from hell som bara forsar och dränker varenda kvadratmillimeter av ens kläder. (Yeah.. The Lucky Ladies, that's us...)
Men skam den som ger sig.
Med snorblöta skor och strumpor (vi hade paraply..) knatar två brudar istället in på Lilla London strax efter två på natten. En drink och två Guinnes senare inser vi, något torrare att det är dags att ge upp. Ingen av oss orkar mer och våra festplaner gick i kras någonstans i den vändan också.
...
So far today har jag mest hunnit städa lite, betala lite räkningar, ordna bland lite papper och träffa jordens bästa Charlotta som är iväg på skolan hela veckorna nuförtiden så man hinner träffa henne alldeles för sällan. Men efter fjorton år hand i hand så känns det som om man har hyfsad koll på varandra ändå.
Sjung som om ingen kunde höra dig,
Dansa som om ingen kunde se dig och
Älska som om du aldrig blivit sårad...
Det är trots att ganska läskigt när man uppäcker att man är en av få som faktiskt sjunger med i låtar från de tidigare skivorna, men när bandet börjar spela nya singeln "Wild boys" är man inte lika snygg längre - då klår sextonåringarna en på fingrarna.
Allt som allt så var det ändå skamligt skönt att få se killarna live igen. Kändes så jävla rock'n'roll.
Efter ett smärre alkoholintag på Kristinas jobb begav det sig in till centrum med en galen Emma(nuel) till chaufför. Tacka gud och vägverket för säkerhetsbälten.
Vi hade snällt tänkt oss att vi skulle slå oss ner på Bishop's Arms, men tji fick vi, för Bishop's stängde antagligen precis när vi kom in till stan vid tvåtiden. Feel our luck?
För att spä på mer med flyt så började det givetvis ÖSregna när vi är mitt på avenyn - ni vet sånadär vattendroppar from hell som bara forsar och dränker varenda kvadratmillimeter av ens kläder. (Yeah.. The Lucky Ladies, that's us...)
Men skam den som ger sig.
Med snorblöta skor och strumpor (vi hade paraply..) knatar två brudar istället in på Lilla London strax efter två på natten. En drink och två Guinnes senare inser vi, något torrare att det är dags att ge upp. Ingen av oss orkar mer och våra festplaner gick i kras någonstans i den vändan också.
...
So far today har jag mest hunnit städa lite, betala lite räkningar, ordna bland lite papper och träffa jordens bästa Charlotta som är iväg på skolan hela veckorna nuförtiden så man hinner träffa henne alldeles för sällan. Men efter fjorton år hand i hand så känns det som om man har hyfsad koll på varandra ändå.
Sjung som om ingen kunde höra dig,
Dansa som om ingen kunde se dig och
Älska som om du aldrig blivit sårad...
nollor blir ettor...
Idag har jag ägnat mig åt den fantastiska högskoletraditionen "nollning"/"inspark".
Våra fantastiska nollor, eller numera då ettor, har fått utstå både det ena och det andra under eftermiddagens lopp. Bland annat sång och dans på Järntorget, poängplockarjakt på stan (där man plockade poäng om man bland annat badade i någon fontän, respektive pussade en korvförsäljare på pannan...) och därefter avsluta hela leken med att bli ofrivilligt och oförberett dränkta i vatten och påföljande mjöl.
Tur att de får en fest såhär på kvällskvisten, annars hade vi väl aldrig blivit förlåtna!
Festen var skittrevlig och jättelyckad, även om den som varje år rundas av hyfsat tidigt då alla är så förbaskat trötta efter första veckan. Ettorna är helt underbart trevliga, många härliga individer med spännande bakgrunder. Treorna ska givetvis också hyllas för en fantastisk version av "jul jul, strålande jul" mitt upp i höstrusket. (Hm.. Estetskola, märks det eller?)
80-tals tema förresten. Lovar att posta en bild senare på de HETA outfitsen som grabs and gals hade på sig.
Upptäckte precis nu att jag har fina deg-fläckar från tidigare idag på mina byxor. Jobbigt!
Sova är nästa sak på schemat. Jobbar lunch imorgon och ska jag orka med det är sömn en nödvändighet.
Hcss imorgon också för den delen... hell yeah!
Bad sneakers and a piña colada åt folket...
alternativt: "1,2,3,4. Jag é en partymyra."
Våra fantastiska nollor, eller numera då ettor, har fått utstå både det ena och det andra under eftermiddagens lopp. Bland annat sång och dans på Järntorget, poängplockarjakt på stan (där man plockade poäng om man bland annat badade i någon fontän, respektive pussade en korvförsäljare på pannan...) och därefter avsluta hela leken med att bli ofrivilligt och oförberett dränkta i vatten och påföljande mjöl.
Tur att de får en fest såhär på kvällskvisten, annars hade vi väl aldrig blivit förlåtna!
Festen var skittrevlig och jättelyckad, även om den som varje år rundas av hyfsat tidigt då alla är så förbaskat trötta efter första veckan. Ettorna är helt underbart trevliga, många härliga individer med spännande bakgrunder. Treorna ska givetvis också hyllas för en fantastisk version av "jul jul, strålande jul" mitt upp i höstrusket. (Hm.. Estetskola, märks det eller?)
80-tals tema förresten. Lovar att posta en bild senare på de HETA outfitsen som grabs and gals hade på sig.
Upptäckte precis nu att jag har fina deg-fläckar från tidigare idag på mina byxor. Jobbigt!
Sova är nästa sak på schemat. Jobbar lunch imorgon och ska jag orka med det är sömn en nödvändighet.
Hcss imorgon också för den delen... hell yeah!
Bad sneakers and a piña colada åt folket...
alternativt: "1,2,3,4. Jag é en partymyra."
lite jazz en afton som denna...
Sitter för tillfället och myser till lite skön jazzmusik.
Ska gå och lägga mig i tid idag. Inom en timme i alla fall.
Idag har varit en dag relativt tom på intressanta händelser.
Låter därför bli att skriva mer. Känns som om det ändå bara skulle bli ordbajs.
Visst var det "tvillivippen" man skulle säga när man tog på spiken för att bli
sådär liten?
Ska gå och lägga mig i tid idag. Inom en timme i alla fall.
Idag har varit en dag relativt tom på intressanta händelser.
Låter därför bli att skriva mer. Känns som om det ändå bara skulle bli ordbajs.
Visst var det "tvillivippen" man skulle säga när man tog på spiken för att bli
sådär liten?
Nu får jag ta mig samman!
Att jag då aldrig kan komma i säng i tid.
Alltid massa småsaker som ska göras, alltid någon som håller en kvar vid datorn, eller vaken på telefon OCH den största anledningen av alla... att jag inte kan få tummen ur och bara gå och lägga mig.
Illa. Illa. ILLA.
Sitter för övrigt och lyssnar på "Nej" ur Kristina Från Duvemåla.
Nu ska jag bara packa en liten bag till imorgon så kan jag slänga mig i sängen sen.
Don't let the bed bugs bite you!
Alltid massa småsaker som ska göras, alltid någon som håller en kvar vid datorn, eller vaken på telefon OCH den största anledningen av alla... att jag inte kan få tummen ur och bara gå och lägga mig.
Illa. Illa. ILLA.
Sitter för övrigt och lyssnar på "Nej" ur Kristina Från Duvemåla.
Nu ska jag bara packa en liten bag till imorgon så kan jag slänga mig i sängen sen.
Don't let the bed bugs bite you!
Om alla dagar var som idag...
Gôtt, gôtt, gôtt.
Jag har fått ledigt på lördag, tack vare ett byte med fantastiska Eleonor! Stort tack ska du ha, om du nu mot all förmodan skulle läsa detta.
Jobbar i för sig lunch samma dag, men låt det kvitta, fredagens fest lär inte bli speciellt långdragen ändå.
Har i skolan idag avnjutit lite interpret/auditiontekniks-snack/planering inför året. Har därmed hamnat i ett desperat jag-måste-hitta-bra-musikallåtar-i-uptempo-panik. Om det är någon som har något bra tips, så skriv gärna en rad och dela med er av er visdom.
Inte nog med detta så har jag även idag överlevt, och dessutom haft enormt kul på jazzklass för Ran samt en skön balettklass för Mariana. Nu började den där träningsvärken dyka upp så smått förresten.
Morgondagen kryddas med ämnen som stepp (och den där förbaskat svåra uppvärmningen - jag SKA sätta den!) , modernt (tone & stretch) och lite akrobatik. Det senare nämnda ska bli spännande, och framför allt nyttigt. Tror att jag kommer få utmana min egen rädsla en hel del. Sorgligt. Jag var ändå en söt liten gymnast när jag var liten. (Men vem var inte det?)
Nu ska jag ta och leta fram lite 80-talskläder så gott det går - det är inte varje fredag man har 80's night på skolan.
Lev väl och kom ihåg att man bör hjälpa gamla tanter över gatan.
Träningsvärken som uteblev...
Trots balett och steppklass har jag ingen träningsvärk. Än i alla fall. Den kommer väl säkert till imorgon som lite extra grädde på moset. Magpirret stiger inför morgondagens klass. Första jazzpasset med Ran Hamilton. Å andra sidan - har andra klarat det så borde väl jag?
Håll tummarna för att jag inte går sönder.
En annan sak jag funderat på är det där med varför man alltid har missade samtal på mobilen när man råkat lägga undan den och haft den på "ljudlöst"? Men när man väl vill att det ska ringa, så tiger telefonen som muren.
Hade i alla fall några missade samtal på mobilen så jag tänkte jag skulle sätta mig och ringa tillbaka. Kul att ingen svarade.
Nåja. Trägen vinner.
Tillslut svarade i alla fall jobbet...
Jag har gnällt om att få ledigt på lördag så att jag och Rebecca kan ta oss en promenad down memory lane och gå och se Hardcore Superstar som spelar på invigningen av Ungdomens Hus (eller Kulturhus eller liknande namn..) här i lilla Partille.
Jag och Becca gjorde nämligen "succé på turné" för några somrar sen, och passade på att se HCSS live mången gång under den sommaren.
Livet runtomkring var nog det roligaste man kunde göra som 17åring. Planka sig in på diverse krogar, spana på rockerboys och tälta med den obligatoriskt tillhörande stereon på max tills grannarna vaknade och kom och spelade ultimate frisbee med en.
Det var tider det... (inte för att jag hade velat, eller för den delen orkat göra om det nu...).
Fan Becca... tack för att du gjorde den sommaren så grym!
Oavsett vilket, så verkar det inte som om jag kommer kunna få ledigt ändå. SUCK.
På tal om ultimate frisbee så spelade vi frisbee...- golf... förra fredagen med alla från jobbet. Skitnice. Särskilt i kombination med lite alkoholhaltig dryck och glatt humör. Därpå följde p-festen på DEEP. Tröttheten tog dock över snabbt, så jag "gjorde en Svensson" [ internt uttryck för att smyga hem tidigt ] och stack vid halv ett... har nog officiellt blivit lite UB nuförtiden.
Well well. Det var en resumé på dagen so far.
Nu måste jag dock ta tag i att fundera runt allt småpill med nollningen.
Ta hand om er därute!
Håll tummarna för att jag inte går sönder.
En annan sak jag funderat på är det där med varför man alltid har missade samtal på mobilen när man råkat lägga undan den och haft den på "ljudlöst"? Men när man väl vill att det ska ringa, så tiger telefonen som muren.
Hade i alla fall några missade samtal på mobilen så jag tänkte jag skulle sätta mig och ringa tillbaka. Kul att ingen svarade.
Nåja. Trägen vinner.
Tillslut svarade i alla fall jobbet...
Jag har gnällt om att få ledigt på lördag så att jag och Rebecca kan ta oss en promenad down memory lane och gå och se Hardcore Superstar som spelar på invigningen av Ungdomens Hus (eller Kulturhus eller liknande namn..) här i lilla Partille.
Jag och Becca gjorde nämligen "succé på turné" för några somrar sen, och passade på att se HCSS live mången gång under den sommaren.
Livet runtomkring var nog det roligaste man kunde göra som 17åring. Planka sig in på diverse krogar, spana på rockerboys och tälta med den obligatoriskt tillhörande stereon på max tills grannarna vaknade och kom och spelade ultimate frisbee med en.
Det var tider det... (inte för att jag hade velat, eller för den delen orkat göra om det nu...).
Fan Becca... tack för att du gjorde den sommaren så grym!
Oavsett vilket, så verkar det inte som om jag kommer kunna få ledigt ändå. SUCK.
På tal om ultimate frisbee så spelade vi frisbee...- golf... förra fredagen med alla från jobbet. Skitnice. Särskilt i kombination med lite alkoholhaltig dryck och glatt humör. Därpå följde p-festen på DEEP. Tröttheten tog dock över snabbt, så jag "gjorde en Svensson" [ internt uttryck för att smyga hem tidigt ] och stack vid halv ett... har nog officiellt blivit lite UB nuförtiden.
Well well. Det var en resumé på dagen so far.
Nu måste jag dock ta tag i att fundera runt allt småpill med nollningen.
Ta hand om er därute!
Dansande make-up modell...?
Idag började skolan igen. Äntligen!
Efter ett långt, arbetsamt sommar"lov" så fick jag äntligen springa tillbaka in i Dansforums svettiga, dammiga och ack så underbara studios.
Klasserna börjar ifs först imorgon, givetvis med just balett kl 09.00 . Lycka!
Det fantastiskt innehållsrika uppropet, där bland annat information om vårat nyaste skolämne; akrobatik uppdagades var trots allt kort och informativt.
Därefter slog vi oss ner och började planera inför nollningen på fredag. Ska faktiskt bli kul att få sparka in någon for a once. Dock undanber jag alla tankar på de där osmakliga gymnasienollningarna som vissa i klassen faktiskt råkade ut för på sin tid. Hu nej, vi har bara lite lätt förnedring. (Alla vet väl att artister är exhibitionister i själ och hjärta, och därför står ut med aningens mer förödmjukelse..)
Nog om det.
På kvällskvisten nu har jag hunnit träffa Maria & Kristina för en liten fika på TinTin som uppenbarligen också öppnat på Linnégatan. Givetvis svullade vi som det sig bör när vi tre träffades.
Därifrån bar promenden av upp på Oliverdalsgatan där Wella hade uttagningar hårmodeller för visning/träning. Min tanke är att varför betala för förändring? Mitt enda krav är i princip att inte bli blå i skallen, för i ett sånt läge hade de inte släppt in mig på jobbet, och det hade blivit för dyrt .
Sagt och gjort satt vi och väntade på våran tur, och när jag kom fram visade det sig att jag passade bättre som make up-modell istället då de inte gärna ville färga mitt långa hår, och jag inte helt gärna ville bli korthårig. Sådanhär längd tar ändå ett tag att få till...
Då jag även som bekant för vissa då och då lider av enorma lathetssymptom ringdes det på skjuts hem, så jag knatade in lägenheten för en stund sedan och sedan dess har jag mest bara hunnit lalla runt. Nice..