Saknar...
...det är sinnessjukt vad man kan sakna en människa man ändå 'aldrig' träffar.
Såg precis ett videoklipp från flera år tillbaka med personen in my mind, och det gör ont i hela själen att se det och vara medveten om att man inte har en aning om när man ses igen.
Pratade förövrigt med S idag om varför man inte bara dras till folk, men även vill tillbaka till individer som logiskt sett inte alls har något bra att tillföra ens liv, förutom den magkänslan av gott man har när man umgås med dem?
När hjärnan och förnuftet skriker att en person inte är bra för en, varför väljer man då så ofta att trots det ge samma person ytterligare en chans, gång på gång, såmedans andra sumpar sin chans vid första felsteg?
Har NÅGON något vettigt svar på detta?
Såg precis ett videoklipp från flera år tillbaka med personen in my mind, och det gör ont i hela själen att se det och vara medveten om att man inte har en aning om när man ses igen.
Pratade förövrigt med S idag om varför man inte bara dras till folk, men även vill tillbaka till individer som logiskt sett inte alls har något bra att tillföra ens liv, förutom den magkänslan av gott man har när man umgås med dem?
När hjärnan och förnuftet skriker att en person inte är bra för en, varför väljer man då så ofta att trots det ge samma person ytterligare en chans, gång på gång, såmedans andra sumpar sin chans vid första felsteg?
Har NÅGON något vettigt svar på detta?
Kommentarer:
Trackback